Gillberga är en liten socken med drygt 800 invånare i sydvästra Värmland. Tack vare dess gynnsamma läge längs Byälven bosatte man sig här redan så tidigt som i stenäldern.
Nysäter ett samhälle sedan 1940
Under 1940-talet fastställde Länstyrelsen ”särskilda bestämmelser för byggnadsverksamhetens ordnande” på olika platser inom länet där samhällsbildning fanns eller där sådan bedömdes kunde utvecklas. Den 29 april 1940 var det dags för Nysäter att få så kallade utomplansbestämmelser. Samma tid fick t.ex orterna Rottneros, Koppom, Töcksfors och Ambjörby samma status så vi var i gott sällskap.
Bestämmelserna reglerade hur man fick bygga i förhållande till vägar, hur höga byggnaderna fick vara, avstånd till andra byggnader och liknande. Samtidigt fattades beslut om byggnadsnämnd som skulle bestå av fem ledamöter och som skulle detaljreglera bestämmelserna.
Eftersom jag tror att dagens Nysätersbor i allmänhet inte känner till inom vilket område som omfattas av dessa bestämmelser så redovisar jag vad som anges i beslutet. I kungörelsen skulle finnas en karta men denna saknades i mitt exemplar så den som är intresserad får hålla sig till texten.
Västra gränsen börjar vid den punkt där hemmanen Hösås, Ramserud och Rolfsbol mötas, följer i sydlig riktning gränsen mellan Rolfsbol och Torp å ena sidan samt Ramserud, Nysäter och Ökne n:r 3 å andra sidan fram till hörnröset mellan Torp, Söpple och Ökne n:r 1. Här bryter den åt sydost och följer rågången Söpple – Ökne n:r 1 fram till knäröset väster om gården Haget, går därifrån i nordlig riktning så att den träffar gränslinjen mellan Ökne 2 Krongården och Ökne n:r 3, vilken den följer fram till Byälven. Denna älv utgör sedan gräns fram till rågången mellan Granbäck och Kik vilken utgör gräns från Byälven till Granbäcks utfartsväg. Denna väg följs sedan fram till en mindre väg som går ungefär paralellt med och på ungefär 350 meters avstånd öster om allmänna vägen Karlstad – Årjäng tills den träffar sydvästra hörnet av hemmanet Granbäcks fyllnadsskifte vid Nolängen. Härefter följer gränsen rågången Kik – Granbäck Nolängen i västlig riktning till Byälven samt från dennas mitt i rak linje fram till den här ovan beskrivna hörnpunkten mellan hemmanen Hösås, Ramserud och Rolfsbol.
Ja märkvärdigare var det inte, du hängde väl med?
Om Du har tillgång till kartbladet 185 till den kopia av 1883 – 1895 års karta som utgavs av bland annat Värmlands Hembygdsförbund 1991 så bör Du kunna orientera Dig något så när.
Källa: Värmlands läns allmänna kungörelser serie A , n:r 239 år 1940.
Skall vi anse att den 1 augusti 1940 då bestämmelserna trädde kraft är den officiella tidpunkt när Nysäter blev ett samhälle, i varje fall i juridisk mening?
Göte Söderquist
Nysätersbron
I de handlingar vi har rörande Nysätersbrons historia finns foton som visar att det på den ‘gamla’ bron från tiden före 1942 då den nuvarande bron byggdes, fanns ett svängspann vid västra änden av bron. På fotot kan man konstatera att bron i övrigt vilar på de gamla stenpelarna. Svängspannet vilar på en stenpelare av en helt annan konstruktion och det är tydligt att detta spann tillkommit senare år då bron i övrigt byggdes men jag har inte hittat någon dokumentation som visar när denna ombyggnad skedde. Jag har nu hittat en annons från den 18 april 1893 som med stor sannolikhet är lösningen på frågan.
Av annonsen framgår att man hade en omfattande brobyggnad som medförde betydande inskränkningar i trafiken på Byälven och det kan knappast vara annat än då svängspannet, som för övrigt tillverkades av Motala verkstad, kom på plats. Det är också troligt att man i samband med dessa arbeten också renoverade brons körbana i övrigt vilket ett foto från början av 1900-talet tyder på.
Att sjötrafiken hade problem i samband med arbetena får vi anses vara dokumenterat, men hur löste man landsvägtrafiken? Denna väg utgjorde en viktig del av förbindelserna västerut mot Årjäng och Norge och det förefaller inte troligt att man utan vidare kunde avbryta denna förbindelse under så lång tid som så omfattande arbeten måste ha tagit. Använde man möjligen färja?
Vid den aktuella tiden bodde brovaktaren i den lilla röda stugan vid nuvarande badplatsen norr om bron. Av bevarade handlingar framgår att det var ett blött och dyigt område fram till bron och att detta var ett hinder när brovakten under regn ock mörker skulle ta sig till bron för öppning. Kanalbolaget ville därför förvärva en tomt vid östra brofästet något som ägaren till Sand motsatte sig eftersom det var ‘den bästa jordbruksmarken’. Kanalbolaget nöjde sig inte med detta utan begärde expropriation och fick detta genom ett beslut av ingen mindre än konung Oskar den II. Sedan byggdes brovaktarens bostad på den plats där den sedan legat.
Göte Söderquist